Publicerad 1 juli 2026 kl 09:55
Det finns inte många frågor i fastighetsdrift där konsekvenserna av en felmätning kan bli så allvarliga. Legionellabakterien lever i vattenledningar där varmvattnet inte når över 55 °C och kallvattnet driver över 20 °C. En infekterad person kan utveckla legionärsjuka — en aggressiv, ibland dödlig, form av lunginflammation. I Sverige är ett tiotal utbrott om året, oftast med en förskola, ett äldreboende eller ett sjukhus som spridningspunkt. Fastighetsägarens juridiska ansvar är otvetydigt: temperaturerna ska kontrolleras, dokumenteras och åtgärdas.
Temperaturkraven — och varför de är svårare att uppfylla än det låter
Boverkets byggregler och Folkhälsomyndighetens vägledning för vattentemperatur är entydiga: varmvattnet i tappröret ska nå minst 50 °C, och i cirkulationsledningen minst 55 °C vid alla driftsförhållanden. Kallvattnet ska hållas under 20 °C — särskilt viktigt i sommarhalvåret när ledningar går genom uppvärmda utrymmen. Det som gör kraven svåra i praktiken är att uppmätta temperaturer varierar från tappställe till tappställe, och variationen är osynlig från centralvärmecentralen.
Varför tre olika givare — inte bara en
ETI:s Legionella-termometerset är byggt runt en Therma® 1-basenhet och kompletterat med tre specialiserade givare — och kombinationen är avsiktlig eftersom tre olika mätsituationer kräver tre olika mätprinciper:
Insticksgivaren mäter direkt i vattenströmmen genom en kran. Det är den snabba metoden: öppna kranen full effekt, för in probet, låt vattnet strömma i minst tre minuter så att stagnerat vatten spolats ur, avläs. För tappställen där du får rinnande vatten är detta guldstandarden.
Ytgivaren med precisionsband mäter röret utifrån — nödvändig när du behöver kontrollera ledningen på platser där du inte kan öppna en kran, till exempel i cirkulationssystemets slingor eller i schakt. Bandet säkerställer god termisk kontakt mellan proben och rörets yta. Kontrollen tar längre tid (5–10 minuter för att stabilisera) men avslöjar temperaturprofil längs hela systemet.
PTFE-trådgivaren är den flexibla lösningen för trånga utrymmen — bakom kaklad vägg, i utrymmen där en styv insticksprob inte får plats. Även för mätning i behållare där du behöver komma runt en kant.
Var det används i praktiken
Fastighetsförvaltning: Fastighetsägaren har enligt gällande föreskrifter en egenkontrollplan för varmvatten. Setet gör den planen praktiskt möjlig — insticksgivaren för det årliga huvudprovet, ytgivaren för periodiska temperaturkartläggningar, trådgivaren för besvärliga tappställen som duschmunstycken bakom väggpanel.
Äldreboenden och sjukhus: Riskgrupper — äldre, immunosupprimerade, personer med kroniska lungsjukdomar — är särskilt känsliga för Legionella. Boverket och regionala myndigheter kräver ofta tätare kontroller på dessa fastigheter. Ett komplett kit ombord på fastighetsteknikerns vagn möjliggör kontroll under den dagliga ronden.
Hotell och konferensanläggningar: Duschar som stått outnyttjade under lågsäsong är klassiska riskpunkter. Före öppning ska varje tappställe fläkas ur och kontrolleras — kittet gör den ronden systematisk.
Idrottsanläggningar och campingplatser: Kalla duschar sommartid där varmvattnet inte används tillräckligt regelbundet skapar riskmiljö. Regelbunden termisk kontroll — och åtgärder om värdet inte når 50 °C — förhindrar problem innan de uppstår.
Vad kittet också innehåller
Utöver termometern och de tre givarna ingår: nedräkningstimer (nödvändig för att korrekt utföra treminutersspolningen), 100 st sondvåtservetter (sanering mellan mätpunkter), ABS-bärväska, och gratis kalibreringsintyg. Sonderna har Polygiene BioMaster produktskydd — antimikrobiell ytbehandling som hindrar korskontaminering mellan mätpunkter.
Priset på 2 550 kr är, för en normal förvaltningsportfölj, en engångskostnad som täcker den utrustningsstandard som revisionerna förväntar sig. Alternativet — en enkel handhållen termometer utan olika givare — täcker inte kraven för systematisk kontroll av ett verkligt vattensystem.
